The Danish Jules Verne Society. 

The Danish Jules Verne Society was founded september tenth 2005.

The purpose of the Society is:

• to be a forum for interchange of information about Jules Verne
• to encourage interest in - and deepen knowledge about the works of Jules Verneto collect material for a complete danish Jules Verne bibliography
• to collect further material with relation to Jules Verne and Denmark(theater, movies etc.)
•  - especially information concerning Jules Verne´s 2 travels with visits in Denmark.

L'association danoise Jules Verne
 

L'association danoise Jules Verne a été crée le 10 septembre 2005.

Les buts de l'association sont les suivants:
 

• créer une forum d'échange et d'information sur Jules Verne
• susciter l'intérêt et approfondir la connaissance des oeuvres de Jules Verne
• collecter toutes les données possibles à la création d'une bibliographie danoise de Jules Verne
• collecter tout matériel ayant trait à Jules Verne et au Danemark (théâtre, film etc...) et notamment les informations relatives à la venue de Jules Verne au Danemark.

La participation (gratuite) à cette association passe par l'envoi d'un
courriel à l'adresse suivante: selskabet@jules-verne.dk

Sociedad danesa Jules Verne
(Det danske JULES VERNE selskab).

La Sociedad Danesa Jules Verne fue fundada el 10 de septiembre del 2005, en el año del centenario de la muerte del escritor francés.

Entre los propósitos de la sociedad están: ser un foro de intercambio de información sobre Jules Venre, promover el interés en el estudio y profundizar en el conocimiento de la relación de Verne con Dinamarca, especialmente con lo relativo a los dos viajes que Verne hizo a ese país. Por último, completar los datos para elaborar una bibligrafía completa en danés de las obras del autor.

Las personas interesadas en ser miembros de la sociedad pueden escribir a:

Lejf Rasmussen
Correo electrónico: Lejf.Rasmussen@psy.ku.dk
Sitio INTERNET: http://www.jules-verne.dk/engelsk.html
 

Nyeste hilsner, debat og indlæg bl.a. fra den svenske yahoo-gruppe.
 

Alle er velkomne, betragt dette som en nordisk verne-blogg.

30. april 2008:

Hello:

I'm Ariel Pérez, member of JV fourm, webmaster of a site in Spanish about the author and director of a recently created online magazine about Verne itself. I'm writing you because I'm interested to
translate an article I have found in the website of The Danish Jules Verne Society.

It is about "Jules Verne in Copenhagen". I would like to include it in my ezine its for next edition to appear next month (http://jgverne.cmact.com/Misc/MVActual.htm)

I would like to know if I have your authorization to translate the article and publish it in "Mundo Verne" Thanks for your time.
Best, Ariel

Dear Ariel,
 
    Thank you for your interest in our article about Vernes visits to Copenhagen.
 
    As it is our common interest to communicate information about Vernes life and work, you will of course hereby have our permission to translate and publish the article in "Mundo Verne". Our only conditions are that the original information about authors and the danish Verne society are published with the article, and when it is published, you inform us, so we may put a link to your translated
article into our danish web-site.
 
      We hope, this is ok for you, so we wish you luck, and look forward to hear from you.
 
      Best wishes on behalf of the Danish Jules Verne Society  Lejf
 

8. februar 2008: Fra Per J:

Hei Lejf, og øvrige;  takk for velkomsthilsen samt medlemsinfo!
Det lyder forlokkende med et besøk i kjellerbaren under Fønix.
Det en stund siden jeg var i København, det er en deilig by. 
Jeg kommer gjerne igjen, da tar jeg selvsagt kontakt.

Det var interessant å lese ditt vedlagte manus. Informativt mht Selskapets tilblivelse.
Ellers høres det spennende ut å kunne utveksle info om skandinaviareisene og beslektede temaer med andre medlemmer.

Jeg mener jeg har sett JV sin dagbok fra reisen i glassmonter på biblioteket i Amiens, og jeg har en infohefte med bilder derfra. Jeg har lurt på hva for en skandinavisk bygning som er på billedet som også er gjengitt i Portalens fine artikkel om reisen (Stabburet fra Telemark i dagboken kjenner jeg godtnok igjen) 
Dere i Selskapet vet vel navnet på slottet?
Fotokopi af dagbogen, stilt til rådighet av Dr. Friedemann Prose i Kiel;  disponerer dere den – er det mulig for andre å få lese i forskningsøyemed?

Bokmanuset fra skandinaviareisen, ”Joyeuses Misères de Trois Voyageurs en Scandinavie”, finnes jo også i den store JVsamlingen i det omtalte bibliotek, men den er det ingen som for se, utrolig nok!! 
Men første kapitlet ble jo utgitt i 2003.
Selv har jeg et eksemplar av magasinet GEO med dette 1. kapitlet  om miséren med de lystige  skandinaviareisende. 
(sender gjerne bilder om ikke dette allerede er i Portalens arkiv) 

Ellers litt news fra Norge:
Radioen her hjemme snakker i dag om ”Jorden rundt på 80 dager”
- som nå kanskje skal selges til utlandet!!

Saken er at Den Norske Opera etter flere års bygging i april-08 skal inn ett nytt monumentalt operhus, liggende ved sjøen i Oslo, lik operaen i Sydney.
http://www.operaen.no/sw381.asp 
(tegnet av ”Snøhetta-arkitektfellesskap” som også har tegnet det nye biblioteket i Aleksandria, 
http://no.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B8hetta_AS)
Operaens åpningsforestilling heter ”Jorden rundt på 80 dager”:

http://www.kulturkompasset.com/index.php?AID=598&TID=4

Grunnet tekniske forsinkelser er forestillingen utsatt:

http://www.nrk.no/nyheter/kultur/1.4727328
http://www.operaen.no/sw12871.asp
http://www.ballade.no/nmi.nsf/doc/art2008020416281081284504
Nå viser det seg at komponisten Gisle Kverndokken ikke vil vente, men akter å forsøke å selge forestillingen til en annen opera i Europa.
 

Ha en fin helg alle!
Med vennlig hilsen Per Johan
 
 
 

5. februar 2008:  Nyt medlem !! Og Zvi-billeder:

Mange takk for svar og synspunkter.
Det er flere som nok deler dem, jeg har også en annen kommentar dertil, knyttet til Dal-Rjukan-Telemark og boken "det store loddet, no9672" - mer om det senere om dere er interessert.
Ellers,  ang. medlemskap; Ja,  jeg siger tak-

Kanhende kan dette innledes med et bidrag som en evt. J-V.dk-web-headline knyttet til de siste dagers triste nyhet om vår alles Zvi Har´El sin bortgang;

I såfall;  Her er det nye "medlems" -privat bilder av  Zvi Har-El. (Zvi med blå caps, Andrew i blå skjorte) Jeg har i en bisetning tidl, nevnt at jeg var på hans foredrag i Amiens. I tillegg stod vi ved siden av hverandre sammen med  min bekjent Andrew Nash (www.julesverne.ca) og de andre representantene fra North American Jules Verne Society foran Jules Vernes grav på minnehøytideligheten på Madeleine-kirkegården i  Amiens 24. mars  2005.
(mer info og  bilder mm fra symposiet "Mondial Jules Verne 2005" senere om det har interesse.)
med beste hilsen Per Johan

5. februar 2008:
1861 eller 1862: fra Per Johan:

Mens vi er igang med detektiv-virksomhet har jeg et spørsmål til:
Som jeg nevnte, har jeg lest deres interessante utlegning om  bl.a. -61 reisen. 
Jeg er meget godt kjent med det meste av forskningen på JV´s liv og levnet og er fullstendig klar over riktigheten av årstallet som dere også konkluderer med. Men flere steder møter vi ,som dere vet årstallet -62 (ikke minst i romanen fra Telemark "no.9672"  -1971-utg.)
#
Det som jeg i lang tid har grublet over, er hvorfor JV i sitt brev av 1898 til Svensken F.Vetterlund skriver 1862 ? (gjengitt i Uno Asplunds bok)
-dette har jeg aldri fått sjansen til å snakke med kjennere om. Selv har jeg regnet med at dette er høyst vanlig glemsomhet etter 36 år, ikke noe mer.
Har dere snakket om dette?

----------------
Slik kan vi garantert blive ved.....
Det er mange ting å ta tak i. 
# 
Selv er jeg igang med et skriveprosjekt som gjør at jeg trenger å finne ut om reisevirksomheten til  JV/Hetzel´s "ghost-writer" André Lauri (Pascal Grousset), som bl. a skrev L’Épave du Cynthia. 
Er det noen av dere som kjenner til om han reiste i Skandinavia, evt. til vest og nord Norge?  Jeg forsøker å finne ut hvem som i virkeligheten har "researchet" Cynthia -boken.

Det var mange ting på en dag.

Fortsett det gode arbeid i bokhyller og på web!

Vi skrives - beste hilsen Per Johan i  la Norvége

4. februar 2008:
Endelig kontakt med Norge:

Ærede med-Vernianere!
Jeg kunne ikke motså å svare på deres nettsteds  "etterlysning" på  www.jules-verne.dk ;
"....- så der er øjensynligt Jules Verne-samlere i Norge!! Nu mangler vi blot kontakt fra en af dem."
Ja, det er absolutt JV-interesse i Norge, men jeg vet ikke om noen  andre ......enn undertegnede.
(Det var ellers trist å lese om Zvi Har’El’s bortgang.  Jeg kjente ham ikke,  med hadde glede av å høre hans foredrag på 
"Le centenaire mondial 2005 – Rencontres internationales á Amiens" -100 års minne-symposium i anledning JV i 2005. Såvidt jeg vet var vårt "lille Norsk Jules Verne selskap", min sønn og jeg, de eneste registrerte skandinaviske deltagere.)

Jeg har hatt glede av å lese tekster på jules-verne.dk noen ganger. Nettstedet fant jeg under søk etter info om skandinavia-reisen i 1861.
Selv er jeg 52 år gammel multimedia-produsent fra Sandefjord i syd-norge. Jeg har samlet og lest Jules Verne kontinuerlig i over 30 år. Noen fanatisk bibliofil er jeg ikke, men har nok én versjon av bortimot samtlige JV romaner, men kun et fåtall tidlige/1.utgaver. Da jo ikke Norge var en selvstendig stat  før i JV´s dødsår, er mine gamle bøker naturlig nok på andre skandinaviske språk enn norsk. Min samleaktivitet har vært styrt av lesing og ønsket om å bli kjent med hele forfatterskapet og består ev det som for meg er "leselige"  språk. Dvs. i tillegg til de skandinaviske, av engelskspråklige og endel spanske. Inkludert biografier og lignene noe over 100 bind med JV på ryggen. (mer om dette kanskje en annen gang)
Jeg har festet meg ved et par spørsmål på sidene deres, og jeg har selv også et. Kanskje vi kan utveksle et og annet?:  http://jules-verne.dk/detaljerschou.html#samlinger
Forsider til Schou-utgaver i privat-bind; "...Skulle nogen være i besiddelse af Schou-udgaver med forsidetegning eller farvevarianter, der savnes i vores galleri, vil vi altid være meget taknemmelige for en kopi" Dere har den sikkert, men jeg så ikke noe bilde: jeg sender bilde av min "På opmåling i Afrika, Schou 1878
ref. Norsk bibliografi; 
http://jules-verne.dk/norskeforlagtiden.html#norsk%20bokklub
...."Den norske bokklubben udgav i begyndelsen af halvfjerserne en fin samling Verne på 5 bind. De kom alle i flere udgaver som omtalt nedenfor. 1995 udgaven som er nævnt i BIBSYS er muligvis en misforståelse"
---PJM svar: Det er det nok ikke (misforståelse) jeg har begge versjoner: (jeg kan sende bilde)  Forlag:  LIBRIARTE A/S 1995, ISBN 82-445-0035-2
Kan dere hjelpe meg å identifisere og tidfeste denne utgaven :
Den hemmelighetsfulde Ø (Il mysterieuse) se bilder merket: IM-gml_fors  dvs; første-tekst-side (forsatsblader mangler)
Som dere kan se, er den annerledes en mine vedlagte norske førsteutgave eks. fra Cammermeyer Christiania ( merket: IM_cammermeyer_1-3_1876)
Med håp om spennende svar,   beste hilsen Per Johan Moe
pt.filmlærer Høgskolen i Vestfold
http://www.hive.no/telefon/viskort.php?&id=819
 

Drøftelse af et rødt bind fra Beijer:

28. januar 2008:

Hej!
Såg på Tradera en bok av Fredrika Bremer, "Grannarna", utgiven av Beijer 1892 i ett band som visar mycket stora likheter med Beijers röda Verneutgåvor. 
Lade ett bud och fick boken för utropspriset. I dag kom den med posten. 
Det intressanta med boken är att ryggdekoren är identisk med den som finns på ryggen till Beijers röda utgåva av  "Ingenjör Roburs luftfärd". Även priset som syns på bakpärmen, 4 Kronor, är satt inom samma ram som på Verneupplagorna. 
Teckningen, av Ödberg, på pärmens framsida liksom den handtextade titeln och författarnamnet, är uppbyggt på liknande sätt som i Beijers Jules Verne serie.
Jag kan nu inte undgå att fråga mig om dessa röda band utgivna på 1890-talet var ett standardband i Beijers utgivning. Är det någon som vet?
Hälsningar från en undrande
Jean Claesson 
 

30 januar , Peter Harold om samme sag:
Hej Jean och övriga kollegor i JV-gruppen!
Jag är tyvärr olyckligt okunnig om hur det förhöll sig
med Beijers standardverk. Med denna formgiving tycker
jag att det låter ganska påkostat och mer exklusivt än
de brungrå utgåvorna. Jag kan endast gissa.
Hälsningar Peter

30. januar: uddybning fra Jean

Hej Peter och ni andra!
Min undran om de röda utgåvorna från Beijers var standard för förlagets så kallade godtköpsböcker beror på att materialet i bandet var både billigt och enkelt.
Pärmar i kartong är klädda med ett billigt och oglättat rött papper. Den främre pärmen med en tecknad omslagsbild samt titel och författarnamn tryckt i svart medan den bakre endast visar en liten ruta med priset i svart. 
Pärmarna saknar hörnskoning och ryggen är av billig tunn röd klot med två enkla svarta dekorelement och bokens titel i svart. Till yttermera visso är inlagan sydd med en billig tunn tråd som ofta har brustit eller skurit sönder arken i bunten.
Det hela måste ha sett klatschigt ut när boken var ny. Men redan efter att ha passerat ett par läsare måste bokbandet ha förlorat det mesta av sin röda charm. Inte minst framgår detta av de röda Jules Verne från Beijers som har överlevt som snedlästa halvt raserade bokruiner ända in i våra dagar.
Jag vet inte i vad mån andra författare, vid sidan av Jules Verne, har bundits i rött kartonnage. Men visst borde det ha varit frestande för förlaget att göra så.
Vem vet - inte jag.
Hälsningar Jean C.

1. februar fra Peter

Hej Jean!

Jag tycker att den här beskrivningen stämmer in på en
trave Karl May-böcker som jag råkade skaffa till min
(olästa) samling. Kan inte erinra mig att de kom från
beijers, men de kan kanske ha tryckts/bundits på samma
tryckeri?

/Peter

2. februar 2008: Og endelig fra Lars-Erik

Hej!
Jag har Jeans Bremer-band framför mig nu, och visst är det ett band som är nära identiskt med Verne-banden, med samme T Ödbergs signatur och allt! Och visst finns det fler sådana band med olika innehåll – jag minns inte om det är Karl May eller F Cooper, men jag minns i alla fall att jag sett sådana med vilda västern-innehåll! Jag skickar en scannad bild till Bjørn, så får vi se om och när han vill lägga ut den på Verneportalen. 
Och snart är det dags att fira födelsedag. Vem uppfinner en Vernebakelse? 
Keep swinging
Lars-Erik

Og fra Jean:
Hej igen!
Lustigt! 
Peter svarade, på min undring, att han trodde sig minnas några böcker av Karl May.
Jag svarade honom att jag trodde mig ha sett några F. Cooper i den röda utstyrseln. 
- och nu kommer Lars-Erik med både Karl May och Fenimore Cooper. 
Det måste ha funnits många billiga röda band från Beijer som inte har överlevt fram till våra dagar. 
Inte bara med Jules Verne, Karl May eller Fenimore Cooper. Men vilka flera?
Jean C.
 
 

10. januar 2008:  reklamemærke fra Kunstforlaget 1913:

Fran Bernhard Krauth:

Dear Lejf, Dear all danish friends,
I bought this stamp via ebay, looks like the one who offered has a lot of "ballon" - related stamps of this type to offer, but this one was attracting my attention because of the Verne- relation. Advertising stamps are well known and widely published also in Germany, but I have no idea if there have been also Verne - related ones. Also our Verne - specialist for Germany, W. Thadewald, didn't talked to me about such a thing. Also the "jules Verne Bibliografie" from the Dutch Society doesn't report about advertising stamps, but about  various other items from advertising... Also the stamp side from Zvi Har'El and the numberous items on the webpage of Andrew Nash or others do not show such a thing - so it looks to me a little bit unic that there is a danish advertising stamp having JV as subject... Are there others related to Jules verne? Somebody have access to this catalogue or "bibliography" of the danish advertising stamps? Is there a market for collectors like with post stamps in Denmark?

Kindest regards Bernhard

To svar fra Henrik: 

"It is my collector's stamp, that is shown in Verne-Portalen.
I do not know a specific history behind this particular stamp, but in general, and for
a large number of years this kind of advertising stamps were used for the marketing of all
kinds of goods, companies etc. There are thousands of them. So it is not strange,
that "Kunstforlaget Danmark" has used this one in its marketing campaign for the 1913-series
of Jules Verne novels.
The danish publisher Chr. Erichsen used the method as well - likewise theatres used stamps
to advertise performances. There has in fact been written a "bibliography" about the subject
danish collector's stamps. Funny that this one caught Berhard Krauths attention. Does a similar
kind of stamps exist in Germany?

Best regards, Henrik

Dear Bernhard
I have in my collection several danish stamps related to Jules Verne - amongst others a series of stamps from a theatre in Copenhagen with the portraits of actors in the play "Around the world in 80 days".
There are in Denmark collectors of the stamps - a great many I think - so there is a market. Prices are from a few danish kroner and up depending on how rare(and old) the stamps are.
I have seen the "bibliography" on danish stamps, but I do not have it. It is not like a catalogue on post stamps, so it is not near "complete" and there are no prices in it. It is more like a monograph on the subject with a lot of examples and pictures - but rather a beautiful book (and a little expensive). 
I think it is probable, that there are Jules Verne related german stamps as well. But you don´t see them unless you look for them. I am certain, that there are german collectors of stamps (information from one of my contacts).
I hope this answers your questions. I look forward to hearing, that you have found german stamps with a Jules verne relation :-)
Best wishes Henrik

2. januar 2008: fransk frimærkesamler:
Bonjours et bonne Année!
je suis menbre de la Sté Jules VERNE et des Amis de la Bibliotheque et du musée Jules VERNE de NANTES. je collectionne tout sûr " jules" en particularité la PHILATELIE et les 
BANDES DESSINEES (comics) existe il dans votre Pays quelque chose qui en fait partie ? et 
connaissez vous quelqu'un qui peux me vendre ou échanger ces types de demandes?
BIEN AMICALEMENT CLAUDE ELOUARD
claude-elouard@orange.fr

12. december 2007 om Sam J. Lundwall:

Sam J. Lundwall har på olika ställen skrivit om den mycket tidiga svenska sf-tidskriften Stella som ska ha kommit ut 1886-1888 och publicerat bland annat Jules Verne. Jag (och många andra) har sökt efter den utan att hitta några spår av den. Nu har jag sammanställt all känd information om Stella i en artikel här:  http://vetsaga.se/?p=29

Hans (Person)

11. december 2007:
Hej alla!
Satt framför datorn och bläddrade i de gamla finlandssvenska tidningarna som Lars-Erik Nygren nu tipsar om på Verneportalen när jag avbröts av en duns ute i hallen. Det var det senaste fyndet från Tingsryds Antikvariat som föll ner genom brevinkastet.
Fyndet visade sig vara ett svårt ruinerat exemplar av "Tre ryssars och tre engelsmäns äfvenyr", första utgåvan på svenska från Oscar L. Lamm 1874. 
Det märkliga med denna är att pärmens förstasida är helt annorlunda uppbyggd än på de två senare upplagor som Lars-Erik Nygren visar på Verneportalen.
Mitt exemplar har en rak blindpressad dubbel ram runt fyra sidor och i vardera av de fyra hörnen syns ett litet förgyllt ornament. På pärmens framsida är titeln och författarnamnet är satt på sex horisontella rader under vilka det finns en dekorpunkt. Ryggen med den knappt läsliga vertikalt satta texten RESE-ÄFVENTYR är för övrigt helt förstörd och pärmens svårt slitna baksida har enbart en blindpressad ram. 
Alltså har min ruinerade Tre ryssar ingen titel satt i bågform och inte de blindpressade dekorationselement som finns på senare utgåvor. Min bok är för övrigt bunden i blå klot. 
Lustigt nog är ramarna identiska med ramarna på den förstaupplaga av "Begum" som jag har men ännu inte vet om den är i originalbandet från Lamm. 
Mvh / Jean Claesson

15. november 2007 om Asplunds bog:

Hej alla entusiaster!
Uno Asplunds bok "Jules Vernes underbara resor" är förvisso en tillgång. Men jag har länge retat mig på att den för mig är rapsodisk och inkonsekvent upplagd. Jag minns till exempel den timma jag offrade på att leta efter Emil von Nord och hans roman om tysken som reste till jordens medelpunkt.
Dessutom anser jag att avsnitten Noveller och Jules Verne på svenska borde ha arbetats in i avsnittet om Jules Vernes produktion så att läsaren slapp att bläddra fram och tillbaka när han eller hon vill få fram en kronologisk ordning både för samtliga romaner, de första svenska översättningarna samt de olika förlag som varit inblandade i utgivningen.
 Att andra avsnitt som "Senare upplagor" delvis blivit inaktuella är helt naturligt och inget att gnälla om. 

Den som vill ta del av allt nytt som letats fram ur den svenska utgivningen hittar numera detta i den Danska Verneportalen. Att bläddra i denna är betydligt nöjsammare än att bläddra i en alltmera utsliten bok från Niloe. Glöm dock inte att Uno Asplunds egna upplevelser av Vernes produktion är Asplunds egna, och dom kan ingen ta ifrån honom.
Hälsningar
Jean Claesson

Kommentar fra Peter Harold (18. november):
Hej Jean och alla andra ledamöter av Svenska Jules Verne-akademin...!

När jag skrev "Den evige Jules Verne" utgick jag ifrån ett begränsat antal verne-biografier, och jag fann själv att det uppstod luckor som respektive biografförfattare passerat med tämligen frikostigt
användande av konstnärlig frihet. Jag eftersträvade att försöka göra min biografi så kronoligisk som
möjlig. Nackdelen blir att man berättar samma sak flera gånger; dels i beskrivingen av hur Verne lade upp arbetet, hans resonemang med förläggaren, sedan hur han ger sig i kast med korrekturet och redigeringen av en föregående ännu inte utgiven roman, sedan förberedelserna för roman nr 3; snabbt hopp tillbaka till roman nr 2 som skickats till förläggaren och returnerats med dennes anmärkningar; redovisning av bok nr 1 som trycks och tillhörande mottagande,
åter fokus på bok 2 med förläggarens tillägg/ändringar osv osv.Problemet är att varje novell och roman har sin egen spännande historia, och bitarna infogas steg för steg under tidens gång. Det mest genuina hade varit om Jules Verne skrivit en egen dagbok. Stor skada att han inte gjorde det.
Jag har vissa planer på att skriva en reviderad och mer mogen version av "Den evige Jules Verne". Jag kommer dock behålla den kronologiska följden i berättandet. Titlar kan alltid hittas via index och listor.Hälsningar Peter

10. november 2007 om de røde bind fra Beijer

Hej!

Här en petitess om ryggdekoren på böcker ur den röda Gottköpsupplagan i pappband med klotrygg från Beijers.

De flesta böcker ur serien, från 1800-talets sista årtiondet, som man fortfarande kan hitta på antikvariat och i lumpbodar är oftast svårt sönderlästa. De volymer som jag har och har haft, är och har varit smutsiga och trasiga. En gång förmodligen ur något barns flitigt utlånade och älskade bokskatt.

Men det var inte om detta jag vill skriva, utan om att ryggdekoren på de olika titlarna i Gottköpsupplagan varierar vilket är ovanligt. Även på böcker utgivna i serier på den tiden. 

Vanligtvis var ryggarna uniformt utformade för att ge ett enhetligt intryck i bokhyllan. Varför Beijers dekor inte är utformad så vet jag inte. 

Dessutom är arken hårdare skurna i Gottköpsupplagan. Det skiljer cirka en halv centimeter i höjd och bredd mellan textsidorna i de röda pappbanden och sidorna i de bruna blindpressade klotbanden. Textytorna är självfaller de samma. Det röda pappbandets pärmar är även något lägre och mindre än pärmarna på den dyrare boken i blindpressad klot.

Är man bokbandsnörd så är man.

För övrigt är jag full av beundran över allt nytt, även nytt om gammalt, som man kan hämta från Verneportalen.

Hjärtliga hälsningar
Jean Claesson

Om samme sag fra Lars-Erik:

Här är ytterligare ett av Beijers röda klotband! Kapten Hatteras resa till Nordpolen, Beijers 1892. Pris 4 kr i den här versionen!

Jean Claesson har tidigare funderat lite kring ryggtitlarna på de här banden. Det förefaller, som om man tryckte ryggtexten på tvären, när ryggen var tillräckligt bred, d v s när boken var tillräckligt tjock, som i det här fallet med Kapten Hatteras. Smalare böcker har ryggtexten längs med ryggen, märkligt nog med olika stilsorter! Slarv, kanske?

(I Danmark kender vi det samme fra den tynde Schou No. 9672 og Ungdommens version af En verdensomsejling)

7. november 2007 om Johnsons Förlag

Om Adolf Johnsons förlag vet jag nästan ingen ting utöver utgivningen av Ungdomsböcker.
Det var mycket indianböcker eller de goda vita människornas kamp mot "vildar". Och till vildarna räknades inte bara indianer utan även maorier, australneger, malajer, araber och svarta i Afrika. En typisk bok från Ungdomens Bibliotek är No 75 "Bland Vildar", från 1903. Den utspelar sig på Fijiöarna och är författad av Reginald Horsley och översatt av H. Nordenadler
 Adolf Johnson gav även ut romaner och faktaböcker. I Svensk Läraretidning från 1903 annonserar förlaget om att de just har gett ut "K. M:ts förordning om inkomstskatt" som innehåller ett fullkomligt sakregister vilket skulle vara användbart för landets taxeringsnämnder.
Slutligen kan jag bara säga lite om de priser som dagens antikvariat begär för förlagets böcker. Som att "Antikvariat Hundörat" ville ha 500 kronor för ett bättre ex av nr 5 "Martin Paz" innan antikvariatet flyttade från Stockholm medan "Alfa antikvariat" för något halvår sedan sålde slitna och snedlästa exemplar av "Ungdomens Bibliotek" för 10 kronor styck. Jag har en del av utgivningen men i normalt slitage och har inte betalat över 125 kronor för någon. De flesta har kostat mig ca. 80 kronor styck.
Med all sannolikhet kan Lars-Erik ge dig adekvat fakta om förlaget.
Mvh / Jean C. 

24. oktober 2007:
Hej på er!
Idag var jag på UB i Lund och tittade i Svensk Bokförteckning för åren kring 1890, för att se om Ad. Johnsons Godtköpsromaner möjligen var förtecknade. Det var de förstås inte. 
När jag kom hem, låg ett brev från Dag Hedman och väntade. Han hade kollat på UB i Göteborg om deras ex av Andrieux bok hade bakre omslag. Det hade förstås inte Godtköps-versionen! Ursprungsversionen hade det däremot, med reklam för 12 av förlagets böcker. Tack, Dag!
Ikväll rotade jag så i mina hyllor med ”gamla” böcker, och i bakre raden fann jag Israel Zangwills ”Tiggarkungen” från Ad. Johnsons förlag 1894. Häftad, med rubriken ”Godtköps-Romaner 47” överst på omslaget! Det är ett elände när man inte själv vet vad man har!  Omslaget, och bakre omslaget bifogas som bilagor. Förteckningen på bakre omslaget är ju inte komplett, man har väl bara tagit med de böcker man har kvar på förlaget vid tryckningen. Något tryckår anges inte på omslaget. Men flera Jules Verne-utgåvor finns det inte i serien; Ad. Johnson gav ju inte ut fler förrän 1903-1905 i serien ”Ungdomens Bibliotek”.

Bagsiden af Lars-Eriks fund:

Det fanns förstås fler utgivare av ångbåts- och järnvägslitteratur i Sverige också. Dag Hedman redovisar i sin ”Prosaberättelser om brott på den svenska bokmarknaden 1885-1920” också Emil Rolands (pseud för Emerich Eiben) bok ”Anna”  från 1892, med uppgiften att det på omslaget står ”Godtköpsbibliotek för Svenska folket” (mitt eget ex är förstås inbundet utan omslag…). Och Nordiska förlagets 10-öresserie 1912 gavs ut i en version med texten ”Gen. Sv. Pressbyrån å tåg och järnvägsstationer 15 öre”. Det finns säkert fler sådana! Jag har ett minne av att jag någon gång sett en deckare från omkring 1930 med ett alternativomslag för just tågförsäljning. Någon som minns?

Hälsningar! Lars-Erik

20. oktober 2007:
Hejsan!
Intressant artikel! Det lär ju förbättra resans kvalitet att få läsa ett Jules Verne-äventyr när man
guppar fram i ångbåten! ;-) Jag förmodar att det är omöjligt att få reda på hur stort antal dessa utgåvor publicerades i. Hälsningar Peter (Harold)

20. oktober 2007:
Hej!
Ja, det är nog omöjligt. Man kan väl anta att Jules Verne vid den här tiden var välkänd, och att upplagan av boken var på åtminstone några tusen ex (betänk att Strindbergs förstaupplagor inte var mer än på 1 000 – 2 000 ex!), och Gottköpsromanerna var ju bara restupplagan, som inte gått att sälja direkt. Omslagen var troligen i tunt papper. Inbundna ex utan omslag är ju identiska med den ursprungliga utgåvan (bara omslagen var nytryckta!) och går inte att skilja. Dag Hedman ska undersöka om det finns något ex med bakre omslag bevarat på G-UB, så får vi se vad som i övrigt finns i serien!
Hälsningar Lars-Erik

16. oktober 2007:
Hej!
Det var ett intressant och helt nytt fynd, detta med ”Ångbåtslektyren”! Jag har själv aldrig sett någon bok i den serien, men jag hade ett svagt minne av att någon berättat för mig om den. Det stämde – Björn Nilsson i Alingsås, en av Sveriges kunnigaste samlare på äldre kriminalia, berättade att han har en bok i serien: Louis Andrieux’ ”En polisprefekts memoarer”, Ad. Johnsons förlag 1889. Den är också omnämnd i Dag Hedmans bok ”Prosaberättelser om brott på den svenska bokmarknaden 1885-1920”, Gidlunds förlag 1997. Dag Hedman redovisar dels den första utgåvan 1889, dels denna version i serien ”Godtköpsromaner” med samma inlaga.
Det tycks vara så att Ad. Johnson gav ut restupplagor av böcker som de tidigare gett ut med nytryckta omslag i serien ”Godtköpsromaner” med lägre pris, troligen något år efter originalutgivningen. Andrieux’ bok kom 1889, och är nr 24 i serien. Även denna bok har texten ”Ångbåtslektyr” och ”Jernvägslektyr” på omslaget, som saknar tryckår. Björn exemplar saknar bakre omslag, och jag har därför inte kunnat få fram fler böcker i serien, men man kan väl anta att de flesta av förlagets böcker också gav ut som ”Godtköpslektyr”. Ad. Johnsons förlag gav ju bara ut denna enda bok av Jules Verne, och det finns säkert inte fler Verne i serien. 

De flesta böckerna i serien ”Godtköps-Romaner” finns säkert inte på universitetsbiblioteken, eftersom det rör sig om samma inlaga som i den första utgåvan, och det alltså inte förelåg inlämningsplikt. 

Jag återkommer om jag får fram mer info!

Hälsningar,

Lars-Erik

2. september 2007:
Hej. Jeg leder efter Jules Verne bøger. Så jeg tænkte at i måske kunne hjælpe med lidt info? :-)

Først og fremmest kan jeg fortælle at jeg ind til videre kun har fået læst Kaptajn Grants børn og Den hemmelighedsfulde Ø, begge fra Gyldendals Udødelige.

Første spørgsmål lyder nu på om disse gyldendal bøger er fulde versioner, eller om de er beskåret?
Min version af Kaptajn Grants Børn er nemlig kun på lidt over 250 sider, hvor jeg kan se at Schous orginale var på 530 sider.

Nu søger jeg nogle af de andre klassikere som Jorden Rundt I 80 Dage, En verdensomsejling under havet osv.
Jeg vil selvfølgelig gerne have nogle bøger som ikke er omskrevet til børneversioner.
Hvilket forlag skal jeg vælge? Og hvilke bøger vil i anbefale? Samt hvor kan de købes? - Jeg har blandt andet set versioner af nogle af klassikerne til 69,- hos Sesams forlag (Aschehough) - Men har ikke lyst til at købe en stærkt forkortet bog :-)

Håber i kan oplyse lidt for mig. Det kunne evt. også være en god ide at vidergive nogle af disse oplysninger på jeres udemærkede side? :-) Altså en lille oversigt over hvor man kan købe JV bøger, og hvilke versioner der er tale om. Tror vi er flere som er lidt fortabte i den her JV jungle.

På forhånd tak for hjælpen.

Søren Nielsen

30. august 2007: Ros

Hej alla!
Öppnade den danska Verneportalen för någon halvtimma sedan och fann en helt ny avdelning med Jules Verne på svenska utgivna i Finland.
Jag misstänker starkt att det är Lars-Erik Nygren som har stått för det mesta av materialet till den nya bibliografin. Vi är många som har mycket att tacka honom för.
Hoppas nu att andra som vet delar med sig av sina kunskaper på portalen.. 
Själv kan jag bara beklaga min enkelspårighet som gjorde att jag inte köpte de fåtaliga Finlandsvenska utgåvor som under årens lopp kommit i min väg.
Hälsningar Jean Claesson

27. august 2007: Mere finsk:
Hej alla Verneentusiaster!
Jag vet inte om jag varit otydlig i tidigare inlägg. Om så varit fallet kan jag bara ursäkta mig med min långa verksamhet i den byråkratiska svenska grottekvarnen och ur denna faller som bekant ofta språkliga missfoster ut.
Naturligtvis ska Tidens utgåva av Tsarens Kurir, som Henrik skriver om, redovisas som en svensk utgåva oavsett var den har tryckts. Den är ju utgiven av ett svenskt förlag och avsedd för den svenska bokmarknaden.
Men utgåvorna av "Den ångdrivna elefanten" och "Uppror i Indien" som Asplund redovisar, det vill säga den del av de hos Frenckellska Tryckeriet i Helsingfors tryckta upplagorna som sedan har utgivits av Holger Schildts Förlag avsedda för den lilla svenskspråkiga bokmarknaden i Finland, bör redovisas under en särskild finlandssvensk rubrik. (Detta gäller naturligtvis även om Schildts upplagor hade varit tryckta på ett svenskt tryckeri)  Om den finlandssvenska rubriken sedan står under Sverige eller Finland är oväsentligt. Huvudsaken är att det finns någon rubrik att redovisa upplagorna under. 

Hälsningar
Jean Claesson

26. august 2007: Videre om den svensk-finske debat:
Kære alle

Jeg vender tilbage til diskussionen om svensk-finske udgaver.
Da den startede kunne jeg ikke lade være med at købe den udgave af Tsarens Kurir, som vist nok gav stødet til overvejelserne.

Jeg har nu haft tid til at studere den nærmere, og her er de bibliografiske data:

"Tsarens kurir".
Översättning: Åsa Styrman.
Illustrerad av Erik Palmquist.
Tidens Förlag.
Tryk: Painoytymä Oy, Lovisa, Finland. 1975.
335 s.
ISBN 91-550-0683-3
Indbinding: Forlags-helkarton uden løst omslag.

Bogen er altså udgivet af det svenske forlag "Tiden", hvor vi i den svenske bibliografi har  2 udgaver (1965 og 1993) med samme oversætter og illustrator - samt samme illustration på yderpermerne.
Den er ganske vist trykt i Finland - men det er jo ikke længere usædvanligt, at forlaget finder en udenlandsk trykker. Så det gør ikke bogen finsk.
Der står ikke, at det er 2. oplag/udgave - men det sker jo også ofte, at forlaget "glemmer" at anføre dette.
Iøvrigt kan 1993-udgaven ikke være 2. udgave; men må være 3. udgave(hvis der ikke er flere?)
ISBN nummeret har gruppen som svensk - ikke finsk. Men det er jo forlagets nationalitet der hentydes til.
Om bogen har været bestemt for det svensksprogede finske område er der intet der siger - men det kan jo være. Jeg mener det er mere sandsynligt, at det er en svensk udgave beregnet for svenskere, og at den hører til i den svenske bibliografi.

Så min anbefaling er, at den indføres som supplement til oplysningerne om Tidens Förlags udgaver i den svenske bibliografi. Hvad mener du, Lars-Erik? Er dette korrekt?

Så må diskussionen om en svensksproget finsk bibliografi fortsætte på et andet grundlag.
Men det var da sjovt at kunne finde en svensk udgave, som Peter Harold ikke havde :-)

Bedste hilsner Henrik

Herj igen!

Ser att jag aldrig skickat detta till dig – det gick i ett mail till Jean Claesson.

EWn bibliografi över Jules Verne på svenska ska självfallet innehålla böcker som tryckts på svenska av finländska förlag också – de är ju på svenska! Därom hoppas jag att vi är överens. Men visst ska de också finnas i en finlandssvensk bibliografi, om man nu vill ha en sådan! Eller i en finländsk, om man definierar innehållet som böcker av Jules Verne tryckta av finländska förlag, oavsett språk! Väljer man att definiera böcker tryckta i Finland, så får man med också böcker från svenska förlag, som valt att av ekonomiska skäl trycka i Finland. Det är definitionerna som avgör!

Det finns ju också Jules Verne på amerikanska förlag, på svenska…

Hälsningar!

Lars-Erik

22. august 2007 (om nyhedsbrev no. 3)
.
Very good research work and very interesting! 
If we will find the link between the german and danish cover illustrations of the same style (as shown on  http://www.jules-verne-club.de/Kaleidoskop/Hartleben_Titel/Hartleben_Titel.html  being a result of our cooperation in this question) this wood be of the same value!!! By the way: one or two of the german cover illustrations I have changed for better quality ones, and with a little chance this might be extended in a couple of weeks.

This Newsletter No. 3: simply wonderfull!!!
Best greetings Bernhard Krauth

have a look at: 
  http://www.jules-verne.eu
  http://www.jules-verne-club.de
   http://www.bernhard-krauth.de
  http://www.bremerhavenpilot.de

20. august 2007: Den finsk-svenske debat:

En bok som trycks på svenska i Finland för ett svenskt förlag bör redovisas i en svensk bibliografi. Medan en bok som trycks på svenska i Finland för ett finskt  förlag bör redovisas under en finländsk bibliografi. Jag menar att man bör skilja på bokproduktion och utgivning. 

Allt annat vore att uppträda som om Jean Sibelius eller Bernhard Henrik Crusell var svensk tonsättare eftersom finlandssvenskan var deras huvudspråk eller att kalla  alla finländska svenskspråkiga författare, till exempel Zacharias Topelius eller Edith Södergran, för svenskar. Mina finlandssvenska vänner skulle ta sig för pannan och stöna.

Att det behövs en särskild rubrik för Jules Verne i Finland, utgiven på svenska av finska förlag är dock säkert. Om denna hamnar under den svenska eller finska bibliografin är egentligen ointressant, även om jag förmodar att finländare med rätta anser att den bör hamna under den finländska. För var skulle vi annars hitta Lars-Erik Nygrens "Begums 500 miljoner", tryckt och utgiven på svenska i det då huvudsakligen svenskspråkiga Björneborg (Satakunda?) 

Med vänliga hälsningar
Jean Claesson

12. august 2007: Svensk Aller.

Hej igen!

Läste om de trevliga fynden som gjorts i danska Allers av Jules Verne-berättelser. I svenska Allers känner jag till följande, ifall det är av intresse:
En öfvervintring i isen (Un hivernage dans les glaces), nr 3-21 1886; Mäster Zacharias, (Maitre Zacharias qui avait perdu son amé), nr 22-32 1886; Resan till jordens medelpuinkt (Voyage au centre du terre), nr 15-39 1887; Robur Eröfraren (Robur le Conquérant), nr 40 1887 – 13 1888; Robinsoneras skola (L’ecole des Robinsons) nr 24-52 1888; Plisk-plask (Fritt-Flacc) nr 11 1890; Doktor Ox’ idé (Le docteur Ox), nr 6-12 1895; Månraketen nr 26-33 1934. 

Kanske jag glömt bort något - ?

Hälsningar L-E

9. august 2007: Henri Leturque, har han nogensinde eksisteret ?

Hej!
Nu har jag letat på Internet i ungefär 10 timmar efter författaren Henri Leturque, både på namnet och i diverse franska bibliografilistor med en fransk/svensk ordbok bredvid mig. Tyvärr har jag inte hittat något annat än böcker av honom samt diverse moderna forskare som heter Leturque i efternamn, ett par lokala politiker samt en Marie Leturque som gifte sig år 1711.
    Kanske kan te sig något galet men jag är pensionär och har tid. Dessutom väntar jag på en enklare operation och kan just nu inte vara hemifrån några längre stunder. Leturque har därför varit ett roande avbrott i den vardagliga enformigheten.
Vänligen
Jean Claesson

Forside til en af de fire Leturqueromaner, der er medtaget i "I levende Timer". Romanerne findes, men ikke forfatteren.

11. august 2007: Mystikken breder sig:
Hej igen.

Efter cirka 15 timmars sökande efter Leturque måste jag ge upp.
Har bland annat mallat till "Jean-Marc Loffcier" på The French Wold Newton Universe som sysslar med fransk SF samt detektiv- och äventyrsförfattare från de senaste 200 åren och frågade om Henri Leturque och fick följande svar:

Mvh / Jean C
 

8. august 2007: svenske JV udgivet i Finland ???

Hej!
Det finns en liten sak som jag har funderat länge på.
Ska de böcker av Jules Verne som getts ut på svenska av finska förlag för den lilla inhemska svenskspråkiga marknaden redovisas på den svenska bibliografin eller på den finska?
Det saknas förvisso inte böcker av Jules Verne på svenska utgivna i Finland, även om de är ganska få. Men i vilken biblografi hittar man dem.

Hälsningar

Jean Claesson 

Hej igen!

Jag har bara minnesbilder av svenska utgåvor från bl.a.Holger Schilt i Helsingfors.Till exempel Ånghuset eller Jorden runt m.fl. utgivna runt 1900. Kanske några av Verneentusiasterna i Sverige vet mera.
Mvh / Jean C.

På antikvariat.net dukkede der i denne uge følgende bog op:

VERNE, JULES: Tsarens kurir. Finland : Tiden. 1975. Pappband. Lite skavt. Namnteckning på försättsbladet. Gott skick. 334 s. 8:o. 91-550-0683-3 
¶ . Språk: Svenska. Översättare: Styrman, Åsa. Originaltitel: Michel Strogroff. 
DKK~ 60 · spørg h:ström - Antikvariat & Bokhandel, Umeå (SE) · HST58237 ·

8. august 2007:
Hej Bjørn!
Jag menar att det som är intressant är en bibliografi över Jules Vernes verk på svenska, inte om de tryckts i Sverige eller något annat land – en del svenska förlag trycker ju t o m sina upplagor i andra länder – skulle sådana också uteslutas i så fall? Nej, allt som är tryckt på svenska ska med. Jag tycker också att det är intressant med Verne-böcker som tryckts på andra språk i Sverige, antingen det nu är den famösa Söderns stjärna eller vanliga språkövningsböcker. En viktig anledning till att de ska tas med är att de inte kommer med i någon annan bibliografisk förteckning – fransmännen tar säkert inte upp svensktryckta, franskspråkiga övningsböcker!

Jag har några upplagor på finska förlag. Trevligast av alla är ”Begums 500 millioner”, tryckt i Björneborg på eget förlag, häftad med omslag av blått papper. Frågan är väl om den kanske är en förstaupplaga – kom den ut före den svenska versionen hos Lamms? Återkommer med uppgift om fler sådana upplagor. 

Bästa hälsningar!  Lars-Erik

8. august 2007:
Hej!

Under årens lopp har jag stött på en och annan titel av Verne som både tryckts och utgivits i Finland. Tyvärr återfinns dessa varken i den svenska eller finska bibliografin på den danska Verneportalen.
Undrar därför om Vernesamlarna har några finska utgåvor på svenska i sina bokhyllor. Om någon har något skulle jag vara mycket tacksam om jag kunde få uppgift om titel, förläggare och utgivningsår.

Själv minns jag mycket väl en volym jag såg för några år sedan i Pygmalions numera stängda butik i Gamla Stan. Volymen innehöll "Fem veckor i ballong" samt "Ånghuset". En av dom tryckt och utgiven i Finland och båda från tiden kring förra sekelskiftet. Dumt nog köpte jag inte bandet och vet därför inte vem av dem som var finlandssvensken. 

Mvh / Jean Claesson

9. august 2007

Kære alle
 Det var vel forventeligt, at der skulle være finske Jules Verne på svensk. Men da jeg ikke har stødt på dem, troede jeg, at de svensktalende finner købte svenske udgaver.
Nu da de dukker op kommer spørgsmålet, som jean stiller op: Hvor skal de stå?
Jeg synes der er 2 muligheder: De kan have deres eget afsnit i den finske bibliografi - ligesom de fremmedsprogede i den danske(undervisningsudgaverne) - eller de kan have deres egen bibliografi(som Grønland - Færøerne). Jeg synes den første løsning er den mest naturlige - det er jo ikke et geografisk område. 
Hvad mener I andre?
Bedste hilsner
Henrik

Kære Henrik,

Jeg synes som dig, at de skal være et underafsnit i den finske del. Så kunne man indvende, at den norske bibliografi bør opdeles i "riksmål" og "bokmål", men det synes jeg dog ikke vi skal gå ind på.
Kærlig hilsen  Lejf

Hej igen!

Kan inte finna så många finlandssvenska upplagor. Asplund förtecknar ytterligare en: Begums 500 millioner, G W Edlund, Helsingfors. 2 delar, 107 sidor, 1879. Det kom alltså tre versioner av denna titel detta år!
Jag kan också bekräfta existensen av en finlandssvensk version av den av Lindqvists 1953 utgivna ”Tsarens kurir”; den finlandssvenska delupplagan kom på Söderströms förlag. Och A&K:s utgåvor från 1970-talet kom ju också på Schildts förlag. Fler har jag inte sett uppgift om – men det kan finnas flera –Lindqvists gav ju ut flera Jules Verne-böcker, som kan finnas i finlandssvenska delupplagor.
Hälsningar! Lars-Erik
 

3. august 2007:

Hej igen!

Följande har egentligen inget med Jules Verne att göra men väl med de av Allers utgivna romanerna av den samtida Paul d'Ivoi (Paul Deleutre) i serien "På lediga stunder" (I ledige Timer) och uppgifterna om vem som illustrerat äventyrsberättelserna. Något som även den förträffliga Verneportalen sysslat med.

Nr 57 (Dansk 58) Glasvagnen (Glasvognen) finns ingen uppgift om illustratör i den svenska utgåvan men i Verneportalens innehållsförteckning över samtliga band anges Th. Bompled som Illustratör.

Nr 59 (60) Den falske prins (Den falske prins) anges Th. Bompled som illustratör i den svenska utgåvan, samma uppgift finns i Verneportalens innehållsförteckning över samtliga band.

Nr 61 (62) Männen som så is (Maendene, der saa Is) I den svenska utgåvan finns ingen uppgift om illustratör medan Verneportalen uppger att Bombled illustrerat romanen.

Själv saknar jag Nr 65 (66) Radiumkungen (Radium'ets Konge) och Nr 71 (72) De tio gyllen Topaserna (De ti gyldene Topaser) varför jag självfallet inte kan uttala mig säkert om eventuella illustratörer av dessa berättelser.

Men då det gäller illustrationerna i berättelserna i Nr 57, 59 och 61 är dessa tveklöst gjorda Prof. Louis Charles Bombled, 1862 - 1927, son till konstnären K.F. Bombled, 1822 - 1902, elev till Evariste Luminais och verksam i Paris. Han belönades med guldmedalj vid Världsutställningen i Paris 1900. Han medarbetade i flera tidskrifter, till exempel Petit Journal, Illustration, Larousse Universelle och Monde Illustration. Han tecknade även otaliga tennfigurförlagor till samlare som Paul Armont, Otto Gottstein och Franz Biebel. Dessutom gjorde han mängder av figurteckningar för Max Hahnemanns (sedermera Aloys Ochels) firma Kieler Zinnfiguren, och det är i den sistnämnd egenskapen jag känner hans teckningar.

På illustrationerna i såväl Nr 57, 59 och 61 kan man se identiska signaturer, L B d, det vill säga den signatur som Louis Bombled vanligtvis använde sig av och i Nr 61, Männen som så is, finns flera illustrationer som är signerade L Bombled.

Alltså  är det inte Th. Bompled, som Allers anger, utan Louis Bombled som har illustrerat såväl Glasvagnen som Den falske prinsen samt Männen som så is och förmodligen även Radiumkungen.

Det fanns en samtida  illustratör Th. Bompled, men honom känner jag mest som tecknare av soldattyper i Napoleons armé.
Med vänlig hälsning
Jean Claesson

7. august: interessant fortsættelse fra Jean Cl.:

För att börja med Th. Bompled/L. Bombled så är jag numera nästan övertygad om att det aldrig har funnits någon Th. Bompled. Alla de teckningar som nu finns till salu på internet och är tillskrivna honom har varit signerade LBd, eller L. Bombled. Alltså är de tecknade av Louis Bombled.

Jag har också fått ett mail från Lars-Erik Nygren som bekräftar att Louis Bombled även har illustrerat d'Ivois Radiumkungen.

I den svenska utgåvan, Nr 59, av På lediga stunder finns förutom Den falske prinsen även romanen Samaritklubben av L.T. Mead/Robert Eustace. I den danska utgåvan anges en S.P. som illustratör medan Lars-Erik Nygren anger att S. Paget har illustrerat romanen vilket en av illustrationerna bekräftar eftersom man på den kan läsa S. P(?)get.

Om Henri Leturque vet jag inget mer än att ganska många titlar av honom ligger ute för försäljning på Internet från både franska, tyska och engelska antikvariat. Men jag ska leta vidare för att se om jag inte kan hitta några biografiska uppgifter..

Själv har jag ett minne av Leturque och Tremastaren Sparbössan från min barndom.

Det var början av 1940-talet och jag kan ha varit omkring 9 - 10 år. Min farmor som drev ett stort åkeri, använde en del av utrymmet i det gamla stallet till att förvara sina och sina 13 barns gamla böcker. Bland annat fanns där några blågrå klotband med som jag trodde, en silverängel på pärmen. I en av dessa fanns en illustration som visade två kineser bakom en snabbeldskanon i fören på en båt. En konstig illustration i vad jag då trodde vara en religiös bok. Detta var i Norrahammar utanför Smålands Jerusalem Jönköping, även om inte Classons var några anhängare till de otaliga frireligiösa sekterna.

För cirka 10 år sedan såg jag ånyo boken i blågå klot med kvinnan i silver på pärmen och texten På lediga stunder inom en ram. Boken innehöll bland annat Resan till jordens medelpunkt av Jules Verne. Jag började nu leta efter På lediga stunder med romaner av Verne och den med de två kineserna bakom snabbeldskanonen. För ett par år sedan hittade jag Nr XXXIII där bilden på kineserna fanns med - Henri Leturques roman Tremastaren Sparbössan som skulle visa sig vara en ypperlig äventyrsroman.

För närvarande har jag lyckats hitta 27 nummer av På lediga stunder som innehåller minst en läsbar roman. Tyvärr saknar jag flera med Lauri, d'Ivoi och Leturque. Den gamla serien från Allers är mycket sällsynt på svenska antikvariat och de auktionsgodsaffärer som köper upp hela dödsbon slänger enligt egen uppgift oftast äldre böcker som de anser vara osäljbara. Alltså kan man anta att åtskilliga delar innehållande André Laurie, Paul d'Ivoi, Henri Leturque och Jules Verne har slutat sina dagar i sopförbränningen ute i Lövsta.

Med vänlig hälsning
Jean Claesson

1. august 2007:

Hej!

Satt och bläddrade i några årgångar av tidskriften Kamraten från 180- och 1890-talen. Här och där finns enstaka illustrationer av t ex Riou, hämtade ur olika Verne-romaner, men med bildtexter hörande till mer eller mindre spännande ”verneiader” i tidskriften! Kanske kan intressera någon illustrationsfreak?

Hälsningar Lars-Erik

1. august 2007:
Hej! I min bibliografi över Nordiska förlaget 1909-1922 har jag uppmärksammat att en del titlar i förlagets 25-öresserie fanns utgivna i ett alternativt blått klotband med annan dekor än den vanliga. Några sådana finns angivna för 25-öresserien nr 16 och 43.

Bokvännen Jean Claesson har tillställt mig ett sådant band innehållande Jules Vernes ”Ingeniör Roburs luftfärd”, 25-öresserien nr 8. Detta ex innehåller emellertid en etikett med texten ”Standards Bokbinderi, Stockholm”. Det är alltså inte ett förlagsband och platsar därför egentligen inte i bibliografin. Men det är ju glädjande att fått ett problem löst! Troligen förhåller det sig så, att bokbinderiet – eller någon annan? – köpt upp en restupplaga av vissa titlar i 25-öresserien, bundit in dem i det blåa bandet och gett ut dem i egen regi. 

Om Standards Bokbinderi vet jag ingenting, har sökt förgäves på nätet, och har inte tillgång till något bokbinderihistoriskt verk. Till de som kan ta emot bilagor, bifogas i alla fall en inscannad bild av framsida och rygg av bandet ifråga. 

Med vänliga hälsningar!
Lars-Erik

Lars-Erik.
Instämmer helt med dina slutsatser. Standards Bokbinderi måste ha bundit en hel del ur 25-öresserien för att det skulle löna sig för dem att låta tillverka en pärmstämpel. Författarnam och boktiteln sattes för övrigt med lösa pinnar i stämpeln. 
Mvh / Jean Claesson
 

5. juli 2007: Fra Kim om nyt fund af Vernenovelle:

Forøvrigt har jeg et lille bidrag til de danske oversættelser - muligvis kender I den godt, men den står i hvert tilfælde ikke på hjemmesiden, så vidt jeg lige ku' se:

- også kendt som Dr. Hjerteløs. Oversætter ikke oplyst, men oversættelsen er forskellig fra den i "No. 9672" fra Andreas Schou. Ingen illustrationer. Efter et hurtigt skim vil jeg vurdere, at den ikke 
er forkortet (fylder 4 spalter i fuld sidelængde). Jeg kan ikke scanne den - den er meget for stor til min A4-scanner, og så er det tilmed en gigantbog med to og en halv årgang i eet bind, men jeg kan evnt. forsøge med digitalkameraet, hvis I vil have syn for sagn. mvh. Kim

Svar fra Lejf: Hej Kim,

Novellen i Familiejournalen var der sikkert ingen af os, der kendte, så en hel eller delvis affotografering med digitalkamera vil vi blive glade for. Web-master Bjørn elsker at krydre de tørre lister med billeder. Du har vel ikke tilfældigvis også årgang 1887, hvor vi har en mistanke om at
"Rejsen til Jordens Centrum" gemmer sig. Det gør den nemlig i den tilsvarende
svenske FamilieJournal. Kærlig hilsen  Lejf

Og starks efter også et fund fra Henrik:

Kære alle
Da jeg gik igennem mine bøger for at lede efter "Ill. Familie=Journal" for 1890 - som jeg desværre ikke har - så bladrede jeg igennem 1889 og 1891, som jeg har i indbundne årgange.

I 1889 fandt jeg endnu en dansk førsteudgave af en Jules Verne novelle:

"Et Verdensblad i Aaret 2889" (oversættelse af "In the Year 2889") bragt som føljeton i 2 nr.: Nr. 41 fra 13. oktober 1889 s. 324-325 og Nr. 42 fra 20. Oktober 1889 s. 331 og 334-335.

Der er ikke angivet forfatter til novellen; men der er (besynderligt nok) angivet: "Efter det Russiske".
Ved at sammenligne med oplysningerne i Else Toft Madsens "Jules Verne science et fiction", Gads Forlag 2001 s. 69 ff. er det tydeligt, at det er en oversættelse af den første engelsksprogede version af novellen, som det formodes Michel Verne har skrevet, evt. med gode råd fra faderen.

Hvorfor det angives, at det er efter det russiske, er da lidt af en gåde. Det kan være en fejl, eller  det kan være, at novellen har været bragt i en russisk avis, og oversætteren ikke har vidst bedre. Endelig kan det være en måde at undgå forfatterhonorar på?
Den er i alle tilfælde publiceret i Danmark på et tidspunkt, hvor Jules Verne har været overordentlig velkendt.

Men det betyder, at vi har endnu en dansk 1. udgave på plads(endda fra novellens udgivelsesår!) - og vel den eneste oversættelse af novellen til dansk?

Scan af starten medfølger. Bedste hilsner
Henrik 

Kære alle

Så har jeg fået tastet teksten fra Familie-Journalen af "Et Verdensblad i Aaret 2889" - medfølger som fil. Efter at have set nærmere på teksten har jeg en supplerende teori om, hvorfor det er angivet, at den er oversat fra det russiske: De politiske delinger af verden, som skildres i audiensen med delegater fra de store magter er jo ikke ligefrem smigrende - og det kan være at så politisk sprængfarligt stof ikke kunne tåle et fransk ophav i Danmark på den tid. 
Men uanset årsagen, så er der jo ikke tvivl om, at det er den amerikanske tekst, som på een eller anden måde har nået Danmark et halvt år efter at den blev publiceret i USA. Sådan som jeg læser Else Toft Madsen, findes der slet ikke en fransksproget tekst før 1890.
Bedste hilsner Henrik
 

26. juni: Hej  Jules Verne gruppen!

Jag har konstaterat att det hos Engelskspråkiga förlag finns 2 st böcker av Jules Verne som jag vet mycket lite om!
Kan ni informera mig om dessa? Finns de på Svenska? Är det SF-böcker? Vad är franska originaltitlarna
De heter :
Into the Niger Bend (Book 1 of the Barsac mission)
City in the Sahara (Book 2 of the Barsac mission)

Med vänliga hälsningar Anders Allander e-mail : anders.allander@technicart.com

Her et scan af forsiden til den sidste fra min samling (Arco Publications 1960, engelsk udgave ved I. O. Evans):

Svar fra Lejf: Hej Anders,

Der er tale om "L'etonnante aventure de la mission Barsac", der udkom i 1919
og som antagelig er sønnen Michel Vernes værk. Måske, måske ikke baseret på
Vernes efterladte papirer. De findes ikke på dansk og mig bekendt ej heller på
svensk, men de er for nylig genudgivet på fransk. Jeg har desværre ikke selv
læst de to bind.

Og fra Anders: Hej Lejf!
Tack för ditt snabba svar. 
Jag har redan beställt dem från www.abebooks.com. Dessutom beställde jag ännu en bok av Jules Verne : Invasion of the sea, vilken också  verkar vara en SF-bok. Vad vet du om den?
Med vänlig hälsning Anders Allander

Og fra Garmt: Franska originaltiteln är "L’Étonnante Aventure de la mission Barsac". Den 
här romanen har skrivits av Jules Vernes son Michel, och är baserad på 
berättelsen "Voyage d’études" (bara fem kapitel). Romanen har publicerats 
på Franska i 1914, och finns inte på Svenska.

Og fra Lejf: Invasion of the sea udkom i 1905 på fransk med navnet "L'invasion de la mer" og
er således en af de sidste bøger, der udkom i Vernes levetid. På den danske Verneportalen
har vi korte referater af romanerne her: http://www.jules-verne.dk/netverne.html

Håber, der hjælper dig.

Og fra Peter Harold: Hej Anders!

Det finns en fjärdedels svensk översättning av "L'invasion de la mer", och den ligger i någon av mina
skrivbordslådor. Titeln är "Drama vid Saharasjön". Någon so ;-)Någon som är sugen på att fortsätta översätta den...?

När vi talar om "L'etonnante aventure de la mission Barsac" och säger att det är i huvudsak Michel Vernes verk stämmer det bara delvis. Hans far, Jules Verne, skrev utkast på de första kapitlen, men avbröt det arbetet för att renskriva några andra romaner som låg i närtid för publicering. Utan tvekan hade Jules Verne en disposition över berättelsen, för han gav sig aldrig i kast med att börja skriva på ett tomt ark utan att veta var historien skulle hamna, eller vilka karaktärer som skulle ingå.
Nu är varken Jules eller Michel Verne de enda författarna som skrivit på den här berättelsen; 1911
hade en av Michels söner avlidit, och Michel lät därför anlita en spökskrivare, journalisten André
Maurel, som fick skriva färdigt slutet på första delen (om jag minns rätt; det finns säkert någon notering om saken i "Den evige Jules Verne").

Med vänlig hälsning Peter Harold

14. juni 2007:

Hej igen!

Så har jag fått ännu en typ av böcker att leta efter, Språkövningsböcker, åt vilka jag tidigare inte ägnat en tanke. 
Dessutom har Lars-Erik lagt in både utgivning och bilder av banden på den danska Verneportalen, det vill säga det mesta en samlare behöver.
Lars-Erik har dessutom lagt in en bild på de tre dekorerade röda förlagsbanden av Vernes "De geografiska upptäckternas historia". Så numera vet jag att mina tre, visserligen eleganta men något slitna och solblekta svart/blå halvfranska band inte är förlagets originalband. En kunskap som jag skulle kunna vara utan, för vem vill få sina felaktiga uppfattningar rättade av så ovedersägliga bevis foton av den äkta varan. Hoppas dock att Lars-Erik fortsätter att mata Verneportalen med nya texter och foton om den svenska utgivningen av Jules Verne. 

Mvh / Jean Claesson

(bare rolig: vi bliver ved til I segner, hilsen Bjørn L) 

Hej Peter och alla ni andra!

Ja, hur det var med rättigheter när Billes förlag gav ut sin övningsbok vet jag ju inte, men jag är rätt säker på att det senare i de allra flesta fall är reglerat med rättigheter – det är ju oftast väl etablerade förlag som ger ut språkövningsböcker. Och de är ju inte precis ett alternativ för andra att läsa i stället för en ”riktig” upplaga!
Och jag tycker som sagt att den här typen av böcker ska vara med i en bibliografi över utgivning på svenska/tryckta i Sverige. Annars är de inte med någonstans. Jag har sådana med i min Poe-bibliografi, Ted Bergman har dem med i Sherlock Holmes-bibliografin. Och i min kommande Wilkie Collins-bibliografi kommer de att finnas med – för övrigt också en bok från Billes!

Hälsningar!
Lars-Erik

12. juni 2007:

Ärade kollegor!
Jag tänkte hänga fast i det ämne som Jean gled in på i sitt tidigare brev, om den ganska romantiska romanen som heter "I kolgrufvan" på svenska. Nu minns jag inte om det finns så värst många utgåvor av den från 1900-talet, men boken brukar dyka upp i diverse
antikvariat emellanåt. 
Det är en roman med ganska mild Jules Verne-känsla. Dels gavs den ut när Verne inte längre var på modet (även om hans dramatiserade berättelser gick för fulla hus på teatrarna i Paris), och dels därför att en stor del av boken inte har skrivits av Jules Verne. Jag läste för en tid sedan en uppsats av Bill Butcher och [???] om originalmanuset till "I kolgrufvan", där
Verne målade upp ett underjordiskt framtidssamhälle under hela den brittiska ön, och att den undre världen var en avbild av den övre, minus solskenet. Vernes tanke var att berätta om Storbritannien, men förläggaren P-J Hetzel var inte nöjd med idén . Istället förlades handlingen till en enskild gruva i Skotland.
Faktum är att Hetzel inte var nöjd med särskilt mycket beträffande berättelsen. Han gav sin författare anvisningar om hur denne skulle skriva, och trots det så författade Hetzel ett par kapitel själv på egen hand och lade till. När Verne läste det slutgiltiga manuset skrev han till
förläggarens son och beklagade sig över att han knappt kände igen berättelsen. När förläggaren fick höra detta replikerade han kort " - ...så mycket bättre då!"
Om jag förstått saken rätt kommer originalmanuset att läggas ut på nätet genom stadsbiblioteket i Nantes' försorg, men det blir avscannade sidor av manuset, ej
digital text. Kanske öppnar detta för en utgivning av Jules Vernes ursprungliga version av "Les Indes Noire" eller hur den franska titeln löd.I mångt och mycket baseras den lokala informationen i berättelsen på upplevelser från Jules Vernes egna privata resor i norra Storbritannien. Hälsningar Peter (Harold).

Svar fra Nils Bjørn:

Kære alle
Jeg fandt det omtalte dokument ude på Butchers hjemmeside

 http://home.netvigator.com/%7Ewbutcher/index.htm

Der får Verne læst og påskrevet af Hetzel i forbindelse med tankerne om den store underjordiske by. Da jeg læste den som dreng synes jeg det var spændende og mærkeligt med sådan en by. Jeg havde ikke selv lyst til at bo under jorden.
hilsen Nils

Mere fra Nils om samme sag:

Kære alle
I Butchers artikel er der et link til manuskripterne.

  http://www.arkhenum.fr/bm_nantes/jules_verne/_app_php_mysql/ms/recherche_alpha_cles.php

Det er ret små billeder, der kommer op, men manuskriptet står skarpt. Næste problem er Vernes håndskrift, og til slut om man kender ordene.
Det er rigeligt med materiale at kikke i!
Mange hilsner Nils 

6. juni 2007:

Hejsan alla Vernesamlare!
Har just läst novellen "Framtidsexpressen" av Jules Verne.
Novellen måste härstamma från en idé som Jules Verne en gång förmodligen diskuterade med André Laurie. Principen för Vernes express är ju den samma som för Lauries jättelika rörpost i romanen "Fem timmar under Atlanten". Även om kraften från Niagarafallen är inblandad i Lauries rörpost medan Vernes drivs av obestämd elektricitet.
Om novellen Framtidsexpressen är samma som "Un express de l'avenir" av Michel Verne har jag ingen aning om. Men att den har mycket gemensamt med rörposten i Lauries "Fem timmar under Atlanten" är obestridligt.

Hälsningar Jean Claesson

Samme dag fra Garmt:

Ja, det är den. Novellen har skrivats av Michel, och publicerats i Le Figaro, Supplément litteraire, vol. 14, no. 35 (1 September 1888). Jag tror att den var en del av serien "Zigzags à travers la science".
Garmt.

Om samme sag fra Peter Harold:

Hejsan!
Jag instämmer med Garmts information (finns det något europeiskt språk som han inte behärskar?!!!), men Michel Vernes historia är betydligt mer komprimerad.
Jag läste en teknikhistorisk bok från slutet av 1800-talet som handlade om den fransk-brittiska tunnel man planerade (och också började bygga) redan på den
tiden (eller var det 1700-talet?). Varken Pashal Grousset (Andre Laurie) eller Michel Verne behövde fantisera alltför mycket för att få en "vision" av en sub-atlantisk tåg-/postförbindelse, eftersom tunnlar var synnerligen på modet vid den här tiden.
I övrigt vore det intressant att få ta del av Michel Vernes övriga verk. Tyvärr behandlas han mycket illa bland många Verne-kännare som anser att han begick ett brott genom att revidera sin faders efterlämnade manuskript före publicering.
By the way, Pashal Grousset (Andre Laurie) började faktiskt på nämnda Le Figaro som vetenskapsreporter och novelist, så man får väl säga att "M Verne" var en slags arvtagare.
Garmt! Vet du om Grousset och Jules Verne möttes (bezocht)eller umgicks? Behöver info till "Who is who in Verne" om den saken... Att Laurie kom till begravningen (begrafenis) vet jag, men jag har inte läst mig till att de träffades. Hälsningar Peter

Garmts svar:
Det tror jag inte. Om Laurie skrev "Begum", bodde han i London. Kontakten mellan Verne och Grousset gick via Hetzel. Jag ser ingen anvisning i "Correspondence Verne-Hetzel" att de möttes. Garmt.

Og fra Peter:

Du kan vara säker på att Garmt kan danska också...! 

Tack för info, Garmt! Men jag undrar varför Grousset
väntade till efter Vernes död innan han reste till
Amiens? Hard feelings? Från vem; Verne eller Grousset?
Man kan bara spekulera...
/Peter

Og Jean fortsætter:

Hej igen!
Visst undrar man. Likheterna mellan den Verneska Rörposten under Atlanten och den som figurerar i André Laurie/Paschel Grossets roman verkar för mig vara alltför stor för att bara vara en tillfällighet. Men som sagt, allt är möjligt och visst undrar man.
    Något jag inte undrar över är att jag efter ett par veckor äntligen fått boken som jag ropade in på Tradera. Jules Vernes "The Child of the Cavern" med undertiteln "Strange doings underground". Det var dock inte det underjordiska som var underligt utan säljaren som verkade ha svårt att skilja sig från boken som var i långt bättre skick än jag förväntat mig. Endast ryggen var lätt blekt. 
    Bäst av allt, utom priset 30 :-, var att det är en utgåva från Sampson Low, Marston & Company, LTD i London och att det är den ursprungliga översättningen av Kingston. 
    Boken saknar tryckår men de stiliserade svarta symetriskt svepande jugendslingor på den blå kloten gör att man kan datera boken till någon gång mellan 1900 och 1914.
    I över en vecka letade jag efter bandet på Internet och i dag hittade jag det. Men inte som "The Child of the Cavern" utan på "The Clipper of the Clouds" från Sampson Low och bunden i röd klot och med samma svarta jugendmönster som finns på "The Child of the Cavern", och bäst av allt - tryckåret - 1910!
    Samlandet har många aspekter.
Hälsningar
Jean C.

30. maj 2007

Hej igen!
Satt och tittade på den förnämliga Haggardportalen och upptäckte två romaner som inte finns på danska men väl på svenska. Kanske en bagatell men samlare av Haggard kanske vill veta om romanerna finns på ett annat skandinaviskt språk.

De romaner jag tänker på är "The Lady of Blossholme" från 1909 och som gavs ut i två volymer av Nordiska Förlaget i Stockholm år 1911 med titeln "Frun till Blossholme". Översättningen till svenska är gjord av Sten Granlund.
Den andra romanen är "Morning Star" även den från 1909. Den gavs ut med titeln "Morgonstjärnan" i två volymer av samma förlag 1911. Även denna roman är översatt till svenska av Sten Granlund.
Jag har båda titlarna i förlagets svarta klotband med gulddekor. Jag saknar tyvärr skyddsomslagen med omslagen finns medbundna av förlaget.
Med vänlig hälsning
Jean Claesson

sv. Lars-Erik har jo udarbejdet en fornem bibliografi over Haggardudgivelser i Sverige, hvoraf alt fremgår.  Men jeg vil da når du nu nævner det, indarbejder de specielle svenske særoversættelser i Haggardprotalen. Udover de nævnte er også Røde Eva udgivet i Sverige uden at være kommet på dansk, og der skal nok være flere.  jeg ser på det.  Hilsen Bjørn
 

22. maj 2007

Tryckfel

Först ännu ett stort tack till sällskapet för den förträffliga Verneportalen. Ett tack som naturligtvis även innefattar Lars-Erik Nygren som låter oss ta del av mängder av äldre och nyare bokomslag och bokband.

Men har ni observerat att omslaget till "Två års ferier" Barnbiblioteket Saga nr 27, 3 upplagan från 1913, saknar den blå färgen. Ett tryckfel som förmodligen uppstått när iläggaren råkat ta två ark då den blåa färgen en gång skulle tryckas. Ett fel som jag även har sett på omslagen till andra böcker från Saga som tryckts av Idun eller Svanbäcks.

Jag skulle gärna sända er en bok ur den tredje upplagan, tyckt med både den blå och den röda färgen, om jag haft en sådan, men det har jag inte. Jag ska dock leta efter en i de fåtaliga stockholmska antikvariaten, någon borde ha en sådan.

Med vänlig hälsning. Jean Claesson

10. maj 2007:

Än en gång - Den Danska Verneportalen är numera den intressantaste av alla hemsidor på engelska, tyska eller franska. Alltid något nytt som inte bara är nytt utan även intressant.
Senast var det raderna om I pälsverkens land som intresserade mig. Romanen där Verne låter en kvinna framträda som ytterst handlingskraftig.
Än en gång ett hjärtligt tack från Jean Claesson i Akalla.

(vi takker for rosen, men i sandhedens navn er der jo en del hjemmesider, bl. a. i Tyskland, der er utrolig meget flottere end hvad jeg har tid og kundskab til at producere. Men glimrende, at siden efterhånden er blevet meget dansk/svensk, og som jeg ofte har skrevet, savner jeg tilsvarende kontakter til de øvrige nordiske lande.  Bjørn L.) 
 

19. april 2007:

Hej!
Idag var jag på UB i Lund och tittade igenom Minervas bägge årgångar (allt som utkom). Den första årgången har UB registrerat att den kom 1880, den andra 1881. Andra årgången, som var tryckt hos S Oetingers tryckeri i Köpenhamn, innehöll liksom den första 36 nummer med tillsammans nära 900 sidor. Inte heller i UB:s exemplar finns några tryckår angivna!  Årgången innehåller fyra följetonger och en del korta texter samt illustrationer.  ”Den hemlighetsfulla ön” startar i nr 1 och pågår hela året till nr 36. Illustrationerna förefaller vara hämtade från den franska upplagan.
Tre bilder bifogas (se den svenske bibliografi)! Bifogar också bild på omslaget till ”Ett experiment af D:r Ox…” 1874,  som jag idag fått från Jean Claesson!
Hälsningar!
Lars-Erik

12. april 2007:

Hej!

Jag har dessvärre fått en besvärlig förkylning och är inte i form att bege mig till Köpenhamn imorgon. Jag hoppas att det kan bli vid ett annat tillfälle! 

Jag tänkte passa på att berätta om ett litet Jules Verne nu fynd istället. För några år sedan köpte jag en årgång av en tidskrift som heter Minerva. I den finns en följetong av Jules Verne: ”En femtonårig kapten”! Jag bifogar några (4) bilder från tidskriften. Illustrationerna av H Meyer är från den franska upplagan. 

I mitt exemplar är omslagen inte medbundna, och det finns inga årtal. Jag har kontrollerat på Universitetsbiblioteket, och denna den första årgången kom 1879 med 36 nummer. Verne-följetongen finns i nr 12-36. De första häftena är tryckta hos J V Andersens boktryckeri, de senare hos S. Oettingers Tryk. Gissningsvis i Köpenhamn! Jag tror att det också i Danmark fanns en tidskrift med namnet Minerva? 

På sista sidan i denna första årgång står också att man i årgång 2 avser att trycka ”Den hemlighetsfulla ön”, men det har jag inte kontrollerat om man gjorde. 

Med bästa hälsningar! 
Lars-Erik.

27. marts 2007:

Hej!
Att olika samlares vardag, intressen och möjligheter är olika vet väl alla. Nedan följer lite om hur en dag i mitt samlarliv kan se ut.
I går lämnade jag in andra upplagan på engelska av Jules Vernes "Godfrey Morgan, A' Californian Mystery" (L'école des Robinsons) i det dekorerade gröna klotbandet från Samson Low, Marston & Co hos bokbindaren för renovering av den slappa bindningen och den trasiga ryggen. 
Förutom bokbindaren besökte jag också några antikvariat. Som vanligt gav det inget. Alfa på Drottninggatan hade en privatbunden utgåva från 1800-talet av "Till jordens medelpunkt" i en svart sliten skinnrygg och med fläckig inlaga. De hade även en engelsk översättning av "L'Ile mysterieuse" från förra sekelskiftet utgiven av Samson Lowe i förlagets dekorerade röda klotband vilket hade nått en sådan grad av nedsmutsning att den var obehagligt att ta i. Gemensamma för båda dessa var det orimligt höga priset.
Hos Myrorna på Adolf-Fredriks Kyrkogata hittade och köpte jag en fransk-svensk ordbok från 1970 för att i framtiden få möjlighet att begripa vad som står på de franska Internetsidorna under "Jules Verne et Hetzel - Cartonages extraordinaries" om Jules Verne och utgivningen från Hetzel.
Satt sedan någon timma på kvällen framför datorn och tittade på den danska Verneportalen som nu kan visa mängder av äldre svenska omslag förmedlade av Lars Erik Nygren. Roligaste var omslaget till "Det stora undret" som påminde om en sovjetisk revolutionsaffisch från 1920-talet.
Har också börjat läsa originalutgåvan på svenska av "Staden i luften" och blivit förvånad över den himmelsvida skillnaden mellan Allers utgåva i På lediga stunder från 1902 och Harriers utgåva från 1955 omdöpt till "En stad i luften". 

I På lediga stunder får man läsa en högklassig äventyrsberättelse som har allt som kännetecknar en berättelse av Jules Verne medan Harriers version är ännu en av alla dessa förkortade och tillrättalagda, trögflytande och ibland rent av intresselösa historier. Jag har alltid tyckt att originalversionerna, där ingen varit inne och förkortat, förenklat och tillrättalagt är de bästa och än en gång har denna känsla visat sig vara rätt. Undantaget är väl det av Jules Verne som Svensk Läraretidnings Förlag gav ut i serien Barnbiblioteket Saga. Det som för många med mig blev introduktionen till Jules Vernes värld.
Hälsar
Jean Claesson
 

18. marts 2007:

Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre och bättre är det som Verneportalen och portalens Nordisk Jules Verne Bibliografi har blivit. Den höjer sig långt över det förväntade vilket, förutom ni i Danmark, förmodligen är Peter Harold och Lars-Erik Nygrens förtjänst. 

En bibliografi utan bilder på de redovisade upplagorna blir ofta tröttsamma. Nu har denna svaghet blivit åtgärdad i den svenska listan. Jag hoppas verkligen att detta manar till efterföljd bland såväl norska som finska Jules Verne-samlare. 

Jag vill än en gång tacka alla ni som gör den danska verneportalen till en av Europas bästa hemsidor för Jules Verne entusiaster.

Vänligen Jean Claesson

14. marts 2007:

Hej
Jeg hedder Henning Andersen og min hjemeside: www.vulkanolog.dk Jeg har forsøgt at kontakte Jer telefonisk, men ved ikke hvor......
Jeg kunne godt tænke mig at få lidt oplysninger om, hvor Jules Verne har sine vulkanologiske beskrivelser fra - ja han er jo fra Augverne i frankrig, men alligevel er jeg stærkt interesseret i det. Har I mon noget ideforslag. Jeg skal til Paris i næste uge. er der et museum for ham mon der eller måske et sted, hvor man kan søge oplysninger om det?
Hvilken adresse har I? Jeg kunne tænke mig at sende Jer en bog jeg har skrevet, hvor jeg nævner Jules Verne en del gange for hans vulkanologiske udtalelser i flere af hans bøger.
Med de bedste hilsener Henning Andersen

Kære Henning Andersen

Det var en interessant henvendelse til Selskabet, som jeg skal forsøge at komme med et (supplerende) svar på:
Efter mine oplysninger, er Jules Verne født i Nantes i Bretagne, hvor han levede hele sin barndom. Derefter flyttede han til Paris og senere til Amiens i Picardiet. Jeg kender ikke til en tilknytning til Auvergne.
Jules verne var personligt meget optaget af sejlads og havet; men læste sig til en utrolig viden om alt muligt fra geografi til historie samt næsten alle aspekter af naturvidenskaberne. Han har formodentlig også læst om vulkaner, for de optræder nogle steder i hans romaner. Udover "Rejsen til jordens centrum" og "Den hemmelighedsfulde ø" hvor vulkaner har en væsentlig rolle,  har han skrevet en roman "Le volcan d´or", som jo har vulkan i titlen. Desværre er den ikke oversat til dansk. Jeg mener også at "Robur" har sit tilholdssted i en vulkan i "Maître du monde" (Verdens behersker). Der kan være flere steder, hvor vulkaner optræder i hans romaner, men dette er vist de mest oplagte.
Det er da spændende at skulle en tur til Paris, me desværre mener jeg ikke, at der er udstillinger, der beskæftiger sig med Jules Verne nu.
De 2 steder, hvor der er centre for Jules Verne forskning og museer er Nantes og Amiens(hvor der er museum i Jules Vernes hus, som for nylig er istandsat). For nærmere oplysninger kan det være en god idé, at besøge det franske Jules Verne selskabs hjemmeside: http://jv.gilead.org.il/sjv.htlm.
Jeg håber dette kan være en lille hjælp
Bedste hilsner Henrik Wilfred Christensen

13. marts 2007:

Hej Björn!
Ja, jag kommer ihåg att du köpt bibliografier av mig tidligere! Det är tråkigt att vi inte har en svensk Verne-portal, men den danske är ju en fin skandinavisk portal istället! Den är mycket väl gjord också! 
Bilden på omslaget till Jorden rundt på 80 dagar är från 3:e upplagan, Flodins förlag 1873.
Jag bifogar bilder på Fem veckor i ballong, 1873
Arkipelagen i eld och lågor, 1889
Martin Paz, 1878
I kolgrufvan, 1877
Begums 500 miljoner, 1879.
Jag har precis köpt en stor samling Jules Verne-böcker, som jag håller på att sortera – 300 Jules Verneböcker, även några danska! Om du är intresserad, kan jag sända dig en lista på de böcker som ”blir över” och som jag tänker sälja. 
Där finns också ”Det stora undret”, boken som inte finns, enligt Uno Asplund! Men den finns! Det finns 5 kända exemplar av den – som jag känner till. 
Hälsningar!
Lars-Erik